fredag, april 16, 2010

Värna livet - nej till aktiv dödshjälp

Det har den senaste tiden återigen blossat upp en intensiv debatt om dödshjälp. Tyvärr råder det ganska mycket förvirring kring begrepp som aktiv och passiv dödshjälp och skillnaden mellan att inte vilja ta emot behandling. Låt mig först säga att dessa frågor inte är enkla. Om debatten bara blir svart-vit riskerar vi att missa de viktiga samtalen.

Det är självklart att en person som är beslutskapabel och informerad om konsekvenserna av olika behandlingsalternativ ska ha rätt att neka behandling eller kräva att en behandling som har påbörjats avslutas. Men det finns specifika situationer där rättsläget inte är klart och detta arbetar nu socialstyrelsen med att se över. Detta arbete är viktigt och välkommet.

På samma sätt är det för mig viktigt att framhålla kristdemokraternas bestämda uppfattning att varje form av aktiv dödshjälp är oacceptabel. Sjukvårdens uppgift är att bota, lindra och trösta. Utgångspunkten för vårt ställningstagande är människovärdet som vi anser är lika, unikt och okränkbart. Det gäller även när döden närmar sig. Sjukvården ska stå i livets tjänst. Vem ska avgöra om ett liv inte är värt att leva? Och vem ska vara den som ger sprutan eller trycker på knappen? Livet är värdefullt oavsett om det upplevs vara så av personen själv eller omgivningen.

Förutom att jag anser att det är problematiskt i sig att ta liv finns det också andra skäl till att jag anser att aktiv dödshjälp ska avvisas. Det kan leda till flera konsekvenser som är svåra att överblicka. Det kan handla om att människor känner en press på sig att begära dödshjälp för att inte vara till belastning på olika sätt. Det finns också exempel på personer som vittnar om att de i svåra tider hade varit beredda att begära dödshjälp om möjligheten hade funnits men att de nu i efterhand är mycket tacksamma att den möjligheten inte fanns. Vi kan också tänka oss situationer när de inom vården som förväntas utföra dödshjälpen också kan ångra sig i efterhand. Det som kanske verkade enkelt först var kanske inte så enkelt när allt kom omkring. Vem ska och vill avgöra att begäran om dödshjälp är väl övervägd? Kanske har personen på olika sätt varit utsatt för en stark påverkan?

Jag tycker också det är viktigt att betona att människan inte är en ö. Att någon dör är inte en privat fråga utan påverkar också omgivningen. Jag ser också en risk i vad detta att om vi anser att vissa liv inte är värda att leva får för konsekvenser för hur vi ser på människor med exempelvis svåra handikapp. I takt med medicinska framsteg ges vi möjligheter att redan i ett tidigt stadium av graviditeten eller ibland till och med innan dess se vilka sjukdomar det finns risk för. Jag tycker vi ska vara vaksamma om det värdefulla vi har. Livet.

Debatten visar dock på att vi behöver prata mer om dessa frågor och den visar också på behovet av en väl fungerande palliativ vården. Mycket fantastiskt arbete görs redan idag men jag tror att det är oerhört viktigt att fortsatt utveckling sker. Förhoppningsvis kan lyftandet av livet och en vård som ständigt blir bättre på sina uppgifter göra att önskningar om aktiv dödshjälp blir mindre och mindre.