onsdag, november 25, 2009

Staten måste axla ett större ansvar för kyrkliga kulturvärden

publicerad i Kyrkans tidning 19/11-09

Svenska kyrkan är Sveriges största kulturinstitution och förvaltar ett tusenårigt arv av miljöer, byggnader, musik, bilder och kunskap. Med de 3400 kyrkobyggnaderna handlar det om ett världsunikt kulturarv. Det är positivt att kyrkan är skild från staten och kan utvecklas utifrån hur medlemmarna vill, men det är också viktigt att det kulturella arvet kyrkan förvaltar erkänns utifrån allmänintresset. Därför måste staten tydligt ta sitt ekonomiska ansvar för att kyrkan får rimliga förutsättningar i denna uppgift.

Prästlönetillgångarna
Prästlönetillgångarna har historiskt huvudsakligen tillkommit som gåvor och donationer från enskilda församlingsbor. Därför har egendomen ansetts ha stiftelsekaraktär och varit skattebefriad. I lagen om Svenska kyrkan stadgas att prästlönetillgångarna ”har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse” (§9).
Gåvor och donationer från enskilda personer genom alla år har naturligtvis självklart uppfattats att gå oavkortat till kyrkan förkunnelse. Detta bör respekteras och prästlönetillgångarna därför förbli obeskattade.

Mervärdesbeskattning
Vid relationsförändringen blev Svenska kyrkan, genom stiftandet av lagen om trossamfund, ett registrerat trossamfund i lagens mening. Samtidigt fick kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift status som egna juridiska personer och registrerade organisatoriska delar av Svenska kyrkan. Trots den sammanhållande juridiska formen finns det oklarheter när det gäller skyldigheten att betala mervärdesskatt för köp av varor och tjänster inom kyrkans olika delar. I detta avseende bör kyrkans olika delar betraktas som en enda ekonomisk koncern där interna transaktioner inte beläggs med mervärdesskatt.

Om statens ansvar för att de kyrkliga kulturvärdena, om reglerna kring prästlönetillgångarna och mervärdesbeskattningen har jag motionerat till riksdagen i höst. Jag kommer att fortsätta bevaka och driva dessa frågor.