Svar till Skaraborgs bönder

Skogen och naturvården
I tidigare debattartikel har LRF i Skaraborg rest frågan om de fortsatta miljömålen, och då särskilt målet ”Levande skogar”, skall utvidgas ytterligare efter 2010?

Min personliga ståndpunkt är, att det är synnerligen angeläget att de områden som redan undantagits för naturskyddsområden kan skötas och underhållas på ett fullgott sätt. Detta bör ske genom att utveckla en marknad för svenska skogsägare, att mot ersättning göra de insatser av skötsel som fordras i dessa naturskyddsområden. Sverige har råd med både skyddade och kommersiellt produktiva skogsområden inför framtiden. Exakt hur stora arealer som skall skyddas anser jag att vi inte nu skall låsa upp, eftersom det beror på hur vi kan sköta naturområdena. Jag vill gärna se en situation där den enskilda markägaren behåller ägandet och det kommersiella brukandet av skogen, men där miljöintressena får styra skogens användning och att staten betalar kostnaderna för detta.
Den nya regeringen har inte uttalat någon viljeinriktning där miljömålen skall leda till ytterligare förstatliganden av privat mark.

Utvecklad livsmedelsproduktion
Svenska bönder har sämre villkor än bönder i våra konkurrentländer. Kristdemokraterna har länge krävt att de orättvisor som den gamla regeringen skapat måste elimineras. Det är därför glädjande att regeringen i höstens budgetproposition lanserar ett åtgärdspaket för att stärka den svenska livsmedelsproduktionens konkurrenskraft. Paketet innebär att kostnader, som tidigare belastat bönderna, i framtiden skall finansieras med allmänna medel. Avgiften för registrering av foderanläggningar tas bort. Avgiften för inrapportering till nöt-, gris-, fjäderfä-, får- och get- samt exportpassregister och register för djurmärkning tas bort. Avgiften för obligatoriska TSE-kontroller vid slakt tas bort. Sammantaget innebär detta att den svenska jordbrukssektorns kostnader minskas med 55 miljoner kronor per år.

Regeringen genomför också en satsning på 9 miljoner per år 2008-2010 för att förbättra de mindre slakteriernas förutsättningar. Pengarna skall gå till att införa ett takbelopp på avgiften för köttkontroll och till besiktningsveterinärernas resor till slakterier där det inte finns fast personal.
Regeringen kommer tillsammans med näringen att ta fram en 3-årig livsmedelsstrategi för att stärka jordbruksnäringens och livsmedelsindustrins konkurrenskraft. Satsningen skall göras nationellt och internationellt för både små- och medelstora livsmedelsföretag och kommer att handla om kompetensfrågor, exportsatsningar, ekologisk livsmedelsproduktion och satsning på lokal mat. Regeringen sätter av 16,5 miljoner per år under tre år.
Höstens satsningar på den svenska livsmedelssektorn innebär att kvalitén och livsmedelsbranschens konkurrenskraft stärks. Vi stärker närproduktion, vilket är nödvändigt för att beakta klimatpåverkan från transporter.

Regeringen beslutade i oktober att tillsätta en utredning som syftar till att se över hur administrationen av jordbruksstödet kan förenklas. Syftet är att hitta möjliga förenklingar för företagen. Myndigheternas attityder och bemötande av företagare måste förbättras. Vi kristdemokrater driver på detta arbete.