Fråga om FN:s beslutsförmåga

Har i riksdagens kammare frågat utrikesminister Carl Bildt om FN:s beslutsförmåga. Du kan läsa mer här.

Om Haitis utlandsskuld

Lyssna på inslaget i Sveriges radio.

Artikel om bistånd i Dagen

För oss kristdemokrater är solidaritet med utsatta människor i andra delar av världen en oersättlig del av vår ideologi och politik. Detta ställer oss inför två valmöjligheter; att antingen ignorera människors lidande och helt koncentrera oss på våra egna livsprojekt, eller att i stället försöka bidra till att även utsatta människor ska ges möjligheten att lyfta sig ur fattigdomen. För oss är valet självklart; vi kommer aldrig att backa undan vårt moraliska ansvar att stötta våra medmänniskor, oavsett vilka nationsgränser som skiljer oss åt. Detta visar vi genom att se till att Sverige, även i tid av ekonomisk nedgång, värnar en ambitiös biståndspolitik, med ett garanterat enprocentmål av BNI.

Läs hela artikeln i Dagen.

I höst måste Sverige välja väg inför framtiden

Sverige har drabbats av en internationell finanskris som inte lämnat någon oberörd. Vi vet att ekonomin återvänder till en normalsituation, men vi vet också att rätt politik får vändningen att komma snabbare och bli bättre. Kristdemokraterna ser därför tre viktiga uppgifter under kommande mandatperiod.

Ge alla större frihet
Att ge människor och familjer större frihet är ett mycket starkt kristdemokratiskt mål. Att sätta en gräns för när, var och hur politiken ska lägga sig i. För när politiken saknar gräns blir varje aspekt av livet ett problem som kan lösas med lagstiftning och skatter. Då blir det radikalt att påstå att föräldrar vet vad som är bäst för deras barn. Många menar istället att politiker ska styra och rätta till det som familjer har valt. Ändå står Kristdemokraterna fast vid just detta: att föräldrar, i allmänhet och för det mesta, vet vad som är bäst för deras barn.

En sådan utgångspunkt ställer krav på politiken. Krav på att låta bli att lägga sig i. Vi behöver fler arbetade timmar i Sverige sammantaget. Men svaret är inte att föräldrar ska få mindre tid med sina barn, utan att fler arbetar. Arbetslinjen är bra men den ska inte styra allt. De föräldrar som vill ska kunna vara hemma lite längre med sina barn. De pappor och mammor som vill dela lika på föräldraförsäkringen ska uppmuntras att göra det. De som inte vill dela exakt lika ska få låta bli.

Kristdemokraterna står också fast vid att sänkta skatter för vanliga människor ger fler möjlighet att ha marginaler för trygghet i vardagsekonomin. Trygghet handlar nämligen om att kunna möta livets utmaningar. Därför handlar trygghet till stor del om pengar. Bara den som aldrig haft tomt i plånboken kan väl hävda motsatsen.

Höjd kvalité på samhällsservice
Att höja kvaliteten på det som politiken faktiskt ska göra är absolut nödvändigt. Sverige behöver en politik som gör äldreomsorgen tryggare. Som ser till att köerna i sjukvården försvinner. Som ger lärarna tid för att förmedla kunskap och skapa arbetsro. Som ser till att sjukförsäkringar och andra trygghetssystem fungerar bättre. Som skapar möjligheter för polisen och domstolarna att göra sitt jobb. En politik som arbetar långsiktigt, som prioriterar utveckling och tillväxt och som tar miljön och hotet mot klimatet på allvar.

Detta är politikens verktyg
Att fördjupa ordning och reda i ekonomin efter finanskrisen och se till att det skapas nya jobb är politikens ansvar. Det behövs fler utbildningsplatser och bättre hjälp att lotsa personer till de jobb som finns. Men mest av allt krävs en politik som får företag att starta och växa.

Alliansregeringen har redan sänkt arbetsgivaravgifterna och bolagsskatten och tagit bort förmögenhetsskatten, som har utgjort hinder i näringslivet. Vi har infört Hus-avdraget och gjort hushållstjänster billigare. Valfrihetsreformer inom vård och omsorg har gett fler möjlighet att driva egna företag. Vi är på rätt väg, men mycket arbete återstår. Vi behöver bli bättre på att ta tillvara alla människors förmåga. Vi behöver fortsätta att förändra de skatter och regler som hindrar att nya jobb blir till.

Vägval i höst
Sverige står inför ett vägval. Vi kan välja att bygga vidare på en politik som ger människor mer att säga till om och där politiken avgränsas till sitt ansvarsområde. Eller så kan vi låta den röd-gröna politiken helt ta över både privat och offentligt liv. Vägvalet görs den 19 september 2010.

Publicerad i VGT 18/1

Vägval för Ukraina och Östeuropa

Artikel tillsammans med Lennart Sacrédeus i Dagen idag.

Det ligger i hela Europas intresse att valet till Ukrainas högsta politiska ämbete sker under demokratiska och korrekta former, fritt från fusk. Europarådet uttalade att man inte är positiv till möjligheterna att hålla rättvisa val i Ukraina på grund av en utbredd korruption och mediers beroendeställning gentemot olika kandidater.

Läs hela artikeln här.

Utförsäkring en demoniserad fiendebild

Politikens värld
Ett faktum i politikens värld upphör aldrig att förbrylla – behovet av att demonisera sina motståndare. Kanske är fenomenet allmänmänskligt. Man tycks behöva tydliga motståndare för att veta var man själv står och en fientlig omgivning för att känna sig säker i den egna gruppen. Är inte motståndarna fientliga nog tar många sin tillflykt till en demoniserad fiendebild. Inför denna väger fakta allt för lätt. De rödgrönas högerspöke är ett tydligt exempel på demonisering. Unga moderaters förtjusning i glåpordet DDR-Sverige för folkhemmet är ett annat.

Förtjänar kritik
Det socialdemokratiska regelverket för sjuka och arbetslösa har förtjänat stor kritik men det har aldrig erkänts av dess konstruktörer. Nu däremot stundar vargatider. Alliansregeringen är inget mindre än en katastrof för de sjuka, skriver de rödgröna i snart varje artikel/insändare.
Vid årsskiftet blir personer efter hand utförsäkrade från sjukförsäkringen. Några har då varit sjukskrivna i 2,5 år. De rödgröna tecknar en mardrömsbild av stundande arbetsprövning och omprövning av rätten till sjukersättning.

Svårt sjuka ska inte tvingas söka arbete
De utförsäkrade får sin arbetsförmåga prövad. De som kan arbeta ska ges möjlighet att återgå i arbete eller söka arbete med de ekonomiska villkor som gäller för arbetslösa. De som inte kan arbeta får antingen fortsatt sjukpenning, om de är akut allvarligt sjuka, eller sjukersättning, om de är varaktigt oförmögna att arbeta. Alliansregeringen anser inte att svårt sjuka ska tvingas söka arbete. Detta är en självklarhet och behövs en eller fler lagändringar så gör regeringen sådana. Nya lagar leder till tolkningstvister och de ska rättas till.

Personlig handlingsplan
Några kommer ändå att falla mellan stolarna. De är för sjuka för att arbeta och för friska för sjukförsäkringen. De erbjuds en tre månaders introduktion med personlig handlingsplan och aktivitetsersättning i Arbetsförmedlingens regi. Därefter går det att få en ny period med sjukpenning för dem som varken kan arbeta på den öppna arbetsmarknaden eller i något av Arbetsförmedlingens program. Det som på socialdemokratins tid benämndes Ams-åtgärder.

Människovänligare?
Socialbidrag kan bara komma ifråga för dem som tackar nej till introduktionsprogrammet eller har mycket låg ersättning i a-kassesystemet. De som lämnat a-kassan erbjuds att återinträda med tre månaders kvalificeringstid i stället för som tidigare ett år. Är detta en katastrof? Knappast. Några kommer säkert att uppleva arbetsprövningen som kränkande. Ibland med rätta. Men ställ det mot bättre möjligheter att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Den socialdemokratiska lösningen, att systematiskt förtidspensionera långtidssjuka, var möjligen politiskt lättare, men knappast människovänligare.

Publicerad i Mariestads-tidning 5/1, NLT 7/1, SLA 5/1 -09.