Regeringen, tänd ett ljus för Sveriges pensionärer

publicerad i Skaraborgsbygden 27/11 och Mariestads-tidningen 27/11

Största bidraget
Pensionärer har som åldersgrupp arbetat ihop det allra största bidraget till vår ekonomiska standard och till den välfärd vi har idag. Regeringen har därför ett särskilt ansvar att noga bevaka att pensionärerna får sin rättmätiga andel av den standardökning som kommer övriga medborgare till del. Jag följer detta mycket noga och har under hösten motionerat till riksdagen för att på så vis lyfta viktiga frågeställningar och förbättringar för pensionärerna.
Det är rättvist och logiskt att pensionärerna får del av den allmänna förbättringen i ekonomisk standard som sker i Sverige. Särskilt bör tilläggspensionerna, garantipensionerna, bostadstillägget och efterlevandeskyddet bevakas. Beskattningen av alla former av inkomster bör vara enkel, logisk och rättvis mellan olika grupper i vårt samhälle.

Utvecklingen av garanti- och tilläggspensionerna

Tilläggspensionernas köpkraft försämrades av den socialdemokratiska regeringen, utan att återställas. Garantipensionerna följer normalt konsumentprisindex (KPI).
Tilläggspensionerna har i det nya pensionssystemets en direkt koppling till den ekonomiska utvecklingen. Löntagarnas inkomster genererar ett inkomstindex, som under senare år haft en positivare utveckling än KPI, och därmed förstärkt tilläggspensionerna. Negativa, icke förutsedda, effekter på pensionssystemet måste bevakas noga.

Garantipension

Garantipensionärerna har fått en förbättrad ekonomisk situation genom Alliansregeringens skattesänkning. Målet måste vara att garantipensionen ska rymma en ordinär bostadskostnad och bostadsbidragets roll därmed ska minska.

Efterlevandeförmåner

Tiden för omställningspension som är12 månader upplevs av många som allt för kort och bör förlängas. Under en svår sorgeperiod upplevs det som alltför övermäktigt att anpassa sin ekonomiska situation på en så kort period som 12 månader. Det är inte heller en bra ordning att omställningspension inte ges till den som fyllt 65 år. Detta bör rättas till snarast.

Tänd ett ljus och låt det brinna

Personer över 65 år som fortsätter på arbetsmarknaden får därför del av jobbskatteavdragen och därtill sänkta sociala avgifter. Det är mycket bra.
Ålderspensionärernas ekonomiska situation har, under de socialdemokratiska regeringsåren, släpat efter väsentligt mer än andra grupper. Det är därför bra att Alliansregeringen så sent som i budgeten inför 2010 föreslagit skattesänkningar också för pensionärer. Jag kommer att fortsätta argumentera för att regeringen ska fortsätta att sänka skatten på pensioner för att rätta till de tidigare socialdemokratiska orättvisorna. ”Bättre tända ett ljus än förbanna mörkret”!

Staten måste axla ett större ansvar för kyrkliga kulturvärden

publicerad i Kyrkans tidning 19/11-09

Svenska kyrkan är Sveriges största kulturinstitution och förvaltar ett tusenårigt arv av miljöer, byggnader, musik, bilder och kunskap. Med de 3400 kyrkobyggnaderna handlar det om ett världsunikt kulturarv. Det är positivt att kyrkan är skild från staten och kan utvecklas utifrån hur medlemmarna vill, men det är också viktigt att det kulturella arvet kyrkan förvaltar erkänns utifrån allmänintresset. Därför måste staten tydligt ta sitt ekonomiska ansvar för att kyrkan får rimliga förutsättningar i denna uppgift.

Prästlönetillgångarna
Prästlönetillgångarna har historiskt huvudsakligen tillkommit som gåvor och donationer från enskilda församlingsbor. Därför har egendomen ansetts ha stiftelsekaraktär och varit skattebefriad. I lagen om Svenska kyrkan stadgas att prästlönetillgångarna ”har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse” (§9).
Gåvor och donationer från enskilda personer genom alla år har naturligtvis självklart uppfattats att gå oavkortat till kyrkan förkunnelse. Detta bör respekteras och prästlönetillgångarna därför förbli obeskattade.

Mervärdesbeskattning
Vid relationsförändringen blev Svenska kyrkan, genom stiftandet av lagen om trossamfund, ett registrerat trossamfund i lagens mening. Samtidigt fick kyrkans församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift status som egna juridiska personer och registrerade organisatoriska delar av Svenska kyrkan. Trots den sammanhållande juridiska formen finns det oklarheter när det gäller skyldigheten att betala mervärdesskatt för köp av varor och tjänster inom kyrkans olika delar. I detta avseende bör kyrkans olika delar betraktas som en enda ekonomisk koncern där interna transaktioner inte beläggs med mervärdesskatt.

Om statens ansvar för att de kyrkliga kulturvärdena, om reglerna kring prästlönetillgångarna och mervärdesbeskattningen har jag motionerat till riksdagen i höst. Jag kommer att fortsätta bevaka och driva dessa frågor.

Kommunismens tid är över

Det är nu 20 år sedan Berlinmuren föll. Murens fall innebar början till frihet för hela den europeiska kontinenten. Gradvis befriade sig östeuropéerna och de gamla diktaturerna övergick till nya demokratier. Det fanns många skäl till varför kommunismen bröt samman. Det handlade om både politiska och materiella faktorer. De planekonomiska systemen upphörde helt enkelt att fungera. Men det handlade också om att immateriella faktorer som hälso- och sjukvård och skolväsendet slutade att fungera. Det andliga och kulturella livet hade diktaturen begränsat till nästintill obefintligt. Kommunismen kunde inte svara mot människornas längtan och behov. De öar av frihet som funnits under diktaturåren hade enskilda människor i samverkan med andra stått för. Utan enskilda gruppers känsla för ansvar och deras inre övertygelse om att de måste agera hade kommunismens sammanbrott inte inträffat och Östeuropas befrielse inte ägt rum.

Kommunismens grundläggande brister måste bekämpas. Kommunismen innebar år präglade av total brist på mänskliga rättigheter, demokrati och öppenhet. Människor förföljdes, fängslades och avrättades för att man kritiserat regimen. Även de som ville ha en religiös tro, uttrycka en åsikt, mötas och diskutera samhällsfrågor straffades.

Demokrati och mänskliga rättigheter måste ständigt diskuteras och hållas levande. Insikten om de mänskliga rättigheternas grundläggande betydelse måste ständigt betonas. Ett så kallat ”demokratiskt genombrott” garanterar inte att den fortsatta utvecklingen blir demokratisk. Vi måste inse att det som hände under 1900-talet också i vår egen världsdel med kommunistiskt, fascistiskt och nazistiskt förtryck inte bara kan läggas till handlingarna: såren och spåren från dessa MR-kränkande ideologier finns kvar även i vår tid, även i vår del av världen.

Otroligt många människor förlorade sitt liv under kommunismen i Sovjetunionen. Många kallar sig än idag med stolthet kommunister; Hur är det möjligt frågar vi oss? Kravet på bättre upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten är befogat. Romantiseringen av kommunismen måste bemötas med fakta. Forum för levande historia har nu under hösten en utställning om kommunismens fasor i Kambodja och Pol Pot. Vi hoppas på fler utställningar av detta slag i framtiden. Mycket har hänt sedan muren föll, men alla har inte lärt sig av historien.

Befrielsen är en kamp under många år för mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet.
Den kampen måste fortsätta att föras i andra länder där de mänskliga rättigheterna inte respekteras.


Holger Gustafsson, Skaraborg, Riksdagsledamot för
Kristdemokraterna i utrikesutskottet och EU-nämnden

Rosita Rungegrund, Bohuslän, Riksdagsledamot för
Kristdemokraterna i utrikesutskottet

Familjestyrning - nej tack

Socialdemokratisk kongress
Socialdemokraterna har nyss varit på kongress och smidit planer för sin familjepolitik. En familjepolitik som kan sammanfattas med orden styra och ställa. På kongressen har man beslutat om en extra pappamånad. Det kan tyckas generöst, men för Socialdemokraterna är det verkliga motivet att kunna styra familjerna genom att tredela föräldraförsäkringen, bortom familjernas egen kontroll. Man anser sig veta bättre än familjerna själva. För oss kristdemokrater är det självklart att familjen, oavsett hur den ser ut, förtjänar respekt och ska ha frihet att göra sina egna val. Vi tror att familjer vet bäst vad som passar dem, utifrån den egna vardagen och verkligheten.

Kristdemokraternas vårdnadsbidrag
Vårdnadsbidraget är en ersättning för ett viktigt arbete, omsorgen om våra barn. Från socialister ifrågasätts om barnens föräldrar kan utföra det arbetet? För oss kristdemokrater är svaret på den frågan självklar, vi tror på föräldrarna, till skillnad från Socialdemokraterna. Genom vårdnadsbidraget har nu de föräldrar, som så önskar, möjlighet att under småbarnsåren välja mer tid med sina barn. Vi motsätter oss Socialdemokraternas syn, vars utgångspunkt är att politiker vet bäst, att politiker ska bestämma.

Nu när vårdnadsbidraget etableras i allt fler kommuner växer oron inom socialdemokratin. Det tycks som om oron över att kommunernas planeringsramar för förskoleplatser är viktigare än det faktum att familjernas egenmakt stärks. Så blir det när frågor som rör organisation och system står över den enskildes behov. Kristdemokraterna arbetar för att underlätta för föräldrar att få ihop den verkliga vardagen under de viktiga småbarnsåren. Genom att ett vårdnadsbidrag kostar ca en tredjedel av vad en barnomsorgsplats kostar frigörs dessutom medel till att stärka kvalitén i befintlig barnomsorg. Utifrån att barn är olika och har olika behov, är det en självklarhet att föräldrar ska ges förutsättningar att välja. Detta kommer vi kristdemokrater fortsätta arbeta för.

Jämställdhetsbonus
Att båda föräldrarna ska vara hemma med sina barn ska uppmuntras. Därför införde Alliansregeringen en ”jämställdhetsbonus” i föräldraförsäkringen. Med en socialdemokratisk tvingande tredelning av föräldraförsäkringen skulle klassisk socialdemokrati återigen införas, vilket innebär att styra över människors vardag. Socialdemokraternas förslag är att föräldraförsäkringen tvångsdelas i tre delar, en för mamman, en för pappan och en gemensamt. Frihet att själv bestämma över sin föräldraledighet begränsas till en tredjedel av hela föräldraledigheten. Någon gång måste det vara nog med hur mycket politiken ska styra över människors vardag. Svenska folket har tydligt talat om att de inte vill dela på föräldraförsäkringen. När ska Socialdemokraterna förstå det?

Hägglunds debatt
Göran Hägglund har under året inlett en diskussion om politikens gränser och var verklighetens folk har sina fronter. Alltför mycket i folks liv är redan styrt av politikers agenda. Den fria familjen ska kunna forma sin tid med barnen, utifrån sina behov och förutsättningar. Kristdemokraterna menar att familjen är en av de små gemenskaper som utgör samhällets kärna. Samhället ska inte styra familjen, samhället ska stödja den.

Deltar på seminarium om EU och Västsahara

När pengar går före mänskliga rättigheter - EU och Västsahara

17 november kl. 18.00 ABF-huset, Sveavägen 41, Stockholm
 
Västsahara är Afrikas sista koloni. FN har slagit fast att västsaharierna har rätt till självbestämmande. Sedan 1991 råder vapenvila och västsaharierna har med fredliga medel kämpat för denna rätt i förhållande till ockupationsmakten Marocko. Marocko svarar med repression och övergrepp. Västsahariska människorättsförsvarare hindras från att organisera sig och uttrycka sig fritt, många har fängslats utan rätt till en rättvis prövning och det finns många rapporter om tortyr och sexuella övergrepp. Samtidigt bedriver EU omfattande handel med Marocko, som har förlänats status som särskilt gynnad handelspartner.

Hur går detta ihop med EU:s strävan att upprätthålla mänskliga rättigheter och i synnerhet den klausul om mänskliga rättigheter som finns i handelsavtalet med Marocko?
Välkommen till ett seminarium på ABF-huset den 17 november kl. 18.00. Politiker från samtliga riksdagspartier kommer att närvara vid seminariet, liksom en panel av experter.
Närmare information om paneldeltagare kommer att lämnas i början av november.

Seminariet arrangeras av Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen (ICJ-S) i samarbete med Kristna Fredsrörelsen.

Bra att Västsahara-konflikten uppmärksammas

– Jag är glad över att årets pristagare av regeringens MR-pris - Per Anger priset, för främjande av humanistiska och demokratifrämjande insatser, går till människorättsaktivisten Brahim Dahane från Västsahara. Detta sätter förtjänstfullt ljuset på en av världens många bortglömda konflikter.

Det säger Holger Gustafsson, riksdagsledamot (KD) i utrikesutskottet och utrikespolitisk talesperson för Kristdemokraterna.

– På FN:s lista över 16 ännu inte avkoloniserade territorier står Västsahara kvar som det största och enda i Afrika. Sverige har under många år aktivt stött FN:s arbete med minröjning, civilpoliser, humanitära insatser i flyktingläger och politiskt för att förverkliga fredsplanen. Sverige har också satt ner foten mot situationen i Västsahara när EU i maj 2006 skulle förlänga sitt fiskeriavtal med Marocko. Sverige var då ensam medlemsstat att i EU:s jordbruks- och fiskeråd röstade nej till förslaget om fiskeavtal mellan EU och Marocko. Sverige gjorde bedömningen att avtalet hade brister i folkrättsligt hänseende och att sahariska fiskevatten inte borde ingå i avtalet. Den dåvarande kristdemokratiska ledamoten av Europaparlamentet, Anders Wijkman, skrev i sitt ändringsförslag, då fiskeavtalet behandlades i Europaparlamentet, att: "Marockos ockupation av Västsahara har inte accepterats av någon stat och strider mot de beslut som fattats av Internationella domstolen, FN och Afrikanska unionen. Marocko har ingen rätt att ingå avtal för Västsaharas räkning och därför bör inte fiske utanför Västsaharas kust ingå i avtalet om fiskepartnerskap mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Marocko."

– Det är beklagligt att Brahim Dahane inte kan komma till prisutdelningen, då han i dagsläget sitter fängslad. Brahim Dahane har under flera år arbetat med fredliga medel för att ha hävdat sahariernas rätt till ett självständigt Västsahara och varit aktiv i kampen för mänskliga rättigheter och har grundat en människorättsorganisation. Han har under flera år suttit fängslad och torterats men har ändå inte gett upp sin kamp om ett fritt Västsahara. Det är beundransvärt, avslutar Holger Gustafsson.